3 stycken labbar
5.2 Vatten har ovanliga egenskaper
- H2O
- 4 grader
-
För att isen är lättare än det flytande vattnet. Om isen inte flöt så skulle alla djur och växter på botten dö. - Ytspänningen bildas för att molekylerna kommer närmare varandra. Vi märker av den genom att vi ser till exempel insekter stå på vattenytan.
-
Vattnet är bra på att hålla i värme, men det går åt mycket värme för att värma vattnet en grad. - Ju smalare ett utrymme är, ju högre kan vattnet "klättra" på grund av att molekylerna i vattnet dras till till exempel glas eller nåt annat.
BRAIN - När jag varit törstig, när jag har tvättat hände4rna och dushat m.m.
Hypotes - Flyter metallen? och Kopparsulfat
Frågor om Vattenplaneten Jorden
- Ungefär 67%
- Ungefär 200 liter.
-
Saltvatten: 97,3% Is och Glaciärer: 2,1% Sötvatten: 0,6% - Skepp som transporterar olika saker.
-
Folk skulle vara uttorkade och man skulle inte få tag i lika mycket saker, laga mat m.m.
Frågor om Vätgas
- 1. 93%
- För att det är mycket brandfarligt.
-
Det används till att tillverka margarin och som bränsle i raketer. -
Likheter: båda är molekyler med två atomer. Skillnader: Kvävgas kväver elden och vätgas gör så att den exploderar, med andra ord; kvävgas: pffftt vätgas: BOOOOOOOOOOOOOOMMMMMMMMMM!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! eller nåt.
BRAIN: INGEN ANING!
Hypotes om koldioxid
Frågor om Giftiga oxider och Smog
- För ungefär 200 år sedan.
- Svaveldioxid och Kväveoxider.
- En giftig dimma.
- I storstäder.
- När ämnen med kolatomer brinner och det inte finns tillräckligt många syreatomer och varje kolatom får nöja sig med en syreatom istället för två.
- Det kommer när svaveloxid eller nån sorts kväveoxid reagerar med vatten i luften och skapar syra. DEt är det som blir surt regn.
BRAIN - ingen aning
Labb om varmluft
Frågor om Koldioxid
- Det är när syreatomer sitter ihop med något annat atomslag.
- Koloxider, kväveoxider och svaveloxider.
-
Det är när en arom brinner och den sätts ihop med syreatomer. - Det bildas när kolföreningar brinner.
- Det är när växterna tar upp koldioxiden som vi människor och djur andas ut och gör om den till socker som dom äter. Samtidigt som dom gör det så bildar dom syre som dom släpper ut i luften som vi människor och djur andas in och sen andas vi ut koldioxid som växterna tar upp och bildar.....s..socker...... ZzZzZzZzZzZ...
-
Koldioxidhalten i luften ökar för att människorna bränner mycket olja, kol och bensin i fabriker, kraftverk och bilar. Dom ämnena innehåller kolatomer och bildar koldioxid när de förbränns. Samtidigt har vi huggit ner mycket skog. Då finns det inte lika mycket träd som kan ta upp koldioxiden. - Det är ved, alkohol eller gas som man tillverkat av trä. Medan träden växer tar de koldioxid från luften och när de sedan används som bränsle kommer koldioxiden tillbaka till luften, alltså; koldioxidhalten ändras inte.
BRAINSTORM - ingen aning :)
frågor om ädelgaser
- helium neon agron krypton
- dom reagerar inte med andra gaser
- neonljus glödlampor ballonger
- agron. den är mellan två gaser så att dom inte reagerar med varandra och blir KAAAAA-BOOOOOOOMMMMMMM!!!!!!!!
musik
Danser
VALS: är en populär dans som dansas i tretakt (i par) och man dansar den oftast på bröllop och liknande. I Sverige blev dansen populär från mitten av 1800-talet. Typiskt i vals är att man tar sex steg innan man börjar om med samma steg igen.
TANGO: Tangon utvecklades i Buenos Aires och Montevideos invandrarkvarter mot slutet av 1800-talet. Mot 1920-talet spreds dansen ut i Europa och gav ett stort avtryck i Finland, där den finska tangon är mycket populär.
POLKA: Polkan dansas i tvåtakt och uppstod på 1830-talet i Böhmen, som då var en del av Österrike, men nu är en del av Tjeckien. Namnet har dansen fått av det tjeckiska pulka som betyder halva eller halvsteg, eftersom att dansen utförs med små hoppande steg.
POLSKA: Det är en dans som dansas i par till musik i tretakt. Dansen har utvecklats sen slutet av 1400-talet och den dansas än idag.
HAMBO: Tillhör de svenska gammaldanserna. När man dansar hambo har man en stor betoning på den första taktdelen och ett ganska snabbt tempo. Musiken man dansar till är alltid indelad i grupper om åtta takter.
SCHOTTIS: Dansen har troligtvis sitt ursprung i en vanlig dans i Europa, antagligen främst från Skottland (därav namnet). Denna dans kommer även den (som polka) från Böhmen. Dansen blev en modedans i Sverige under slutet av 1800-talet.
JENKA: Det är en sorts långdans som spreds sig väldigt mycket åren efter 1965. Jenkka är finska för schottis.
TARANTELLA: Det är en sorts italiensk folkdans som kommer från Taranto i Apulien. Man dansar i ständigt växande fart och man är en man och en kvinna eller två kvinnor. Musiken är ledsagad av tamburin och kastanjetter.
MAZURKA: Från början är dansen en polsk folkdans och numera är den nationaldansen. Den har samma ursprung och liknande rytm som den svenska åttondelspolkan. Mazurkan klassades som populär sällskpasdans främst på 1800-talet.
FLAMENCO: Dansen sägs komma från många länder runt om medelhavet. Det finns många olika sorters flamenco, t.ex. fandango, soleares, zapateado och alegrias. Dansdelen av flamenco kallas el baile.
REEL: Det är en keltisk dans. Namnet har danset fått av hreol som betyder snurra runt på anglosaxiska. Dansen är en folkdans. Från början dansades dansen enbart av män. Reel är släkt med den norska dansen halling.
SAMBA: Det är ett samlingsnamn på en mängd danser med afrobrasilianskt ursprung. Exempel på sambadanser är samba no pe, samba de gaifera, samba de roda, karnevalsamba och samba reggae. Till de flesta sambadanser finns en motsvarande musikgenre.
CANCAN: Det är en varietedans från Paris som var populär från 1830-talet fram till sekelskiftet 1900-talet. Den framförs av en eller flera kvinnor som bär långa kjolar eller underkjolar som lyfts och sparkas upp i luften.
HABANERA: Är en långsam solodans som kommer från Kuba. Dansen är namngiven efter det kubanska namnet på huvudstaden Havanna; Habana. Dansen uppkom under 1800-talets första hälft. Dansen exporterades till Europa där den blev mycket populär.
CSARDARS: Dansen kommer från Ungern och har en långsam inledning följd av en snabb och hetsig del.. Den dansas i 2/4 takt eller 4/4 takt.
Ett försök med värmeljus
Lufttryck med en träbit
Frågor om Luft
- 1.Kväve 78%, Syre 21% Koldioxid 0,04% och Ädelgaser 0,93
- Kväve.
- Ungefär 21%
- Efter 10 mil tar luften slut.
-
När man kommer högre upp i atmosfären så blir det glesare mellan molekylerna, dvs. att luften blir tunnare. - Om man stoppar in en tändsticka som glöder i en behållare med ren syrgas så flammar tändstickan upp.
- Syre: det är två atomer av O². Kväve: det är två atomer av N².
- Syrgas: Till exempel så bleker man pappersmassa för att få helvitt papper. Kväve: man använder kväve för att till exempel kväva eld.
-
När man separerar gaserna i luft kyler man luften så mycket att den blir flytande. Sen kan man utnyttja att gaserna har olika kokpunkt och skilja dem åt genom destillation.
BRAINSTORM - Allt skulle brinna upp på en gång om det blev så mycket som en gnista.
Materia frågor
- Materia är något som kan vägas eller som man kan ta på.
- Luft och Gas är inte materia.
- Ordet jag använder till vardags är Materia.
- Några vanliga vågar är Badrumsvåg, Balansvåg och Hushållsvåg.
- a) 1,2 kg =1200 g. b) 3,6 kg = 3600 g. c) 13,06 kg = 1306 g.
- a) 150 mg = 0,15 g. b) 0,15 g = 150 mg. c) 15 g = 15000 mg.
- 2300 gram.
- a) 1 st 50 gram, 1 st 10 gram, 1 st 5 gram och 2 st 2 gram = 69 gram. b) 1st 200 gram, 1 st 100 gram, 1 st 20 gram, 1 st 10 gram, 1 st 2 gram och 1 st 1 gram = 333 gram. c) 1 st 500 gram, 1 st 50 gram, 1 st 10 gram, 1 st 5 gram, 1 st 2 gram och 1 st 1 gram = 0,568 kg.
- Väga en och sen väga alla och räkna ut hur många det är.
- Linjal, måttband, tumstock och lasermått.
- Tumstock eller måttband.
- a) 1,4 m = 140 cm. b) 3,2 m = 3200 mm. c) 0,65 m = 65 cm
- ?
- ?
- ?
- ?
- b) Den rymmer 25 liter tror jag.....
- ?
- ?
- ?
- ?
- ?
- ?
- ?
- Den minsta delen av ett grundämne heter Atom. Det ordet betyder: Odelbar.
- Det är ett ämne som endast innehåller atomer med samma antal protoner i atomkärnan.
- Väte, Syre, Svavel och Guld.
- a) Det är två kväveatomer som sitter ihop. b) Två vätemolekyler + en syremolekyl = vattenmolekyl.
- Gas, Flytande och Fast.
- Vatten.
- a) Det blir Gas. b) Fast.
- a) Vatten har kokpunkten: 100 grader celsius. b) Vatten har fryspunkten: 0 grader celsius. c) Is har smältpunkten: Om det blir varmare än 0 grader celsius.
- Vatten, Aluminium, Zink, Tenn och Bly.
- Vattenånga.
- Den blir Flytande.
- Vattenångan blir till vatten igen, den sätter sig på t.ex. ett fönster som imma (små vattendroppar).
- Det droppar ner, eller avdunstar. Det beror på hur blött plagget är.
- Vattenånga som har avdunstat från t.ex. sjöar stiger uppåt i himlen. När vattenångan har kommit tillräckligt högt upp för att det ska vara jättekallt så blir den vatten igen och samlar sig i stora klumpar. Taadaa: Moln!
- a) Ytspänning. b) Vid rengöring är det en nackdel för det gör att vattnet får svårt att tränga in i små springor och utrymmen. Därför innehåller tvål och vissa andra rengöringsmedel ett ämne som gör att vattnet förlorar sin ytspänning.
- a) Kapillärverkan. b) I växters `stammar` så finns det små kapillärrör som suger upp vattnet i marken.
- Att atomerna sitter tätare ihop i ett ämne som har hög densitet.
- ?
- ?
- ?
- ?
- ?
- ?
- ?
- ?
- ?
- ?
- ?
- ?
- ?
- ?